Många är allergiska mot pollen och tvingas möta våren med allergiska reaktioner i form av jobbiga nysningar, en rinnande eller täppt näsa, röda och vattniga ögon, nässelfeber, svullnad, magsmärta, illamående och diarré.
Tyvärr ökar såväl de mer ”vardagliga” allergierna, som de svåra och ofta livshotande allergiska reaktionerna – med alarmerande hastighet. Det finns dock forskning som visar att tarmfloran kan påverka risken att utveckla allergi.
Pollen är en bidragande faktor till allergiska reaktioner. Mat är en annan. 90 procent av alla allergiska reaktioner som är kopplade till mat orsakas av mjölk, ägg, nötter, vete, soja, fisk och skaldjur. En allergisk reaktion uppstår då en eller flera av kroppens vävnader och celler utsätts för ämnen som normalt inte hör hemma i kroppen som till exempel pollen och gluten. När kroppen exponeras för dessa utlöses en försvarsreaktion som våra kroppar hanterar olika och som skapar olika effekter beroende på hur förberedda eller känsliga vi är.
Studier på djur visar att normala försvarsmekanismer i omfattande utsträckning sätts ur spel hos de som inte tar hand om sin tarmflora, blir behandlade med antibiotika eller utsätts för andra kemikalier. Det har till exempel visat sig att möss som under nyföddhetsperioden utsattes för antibiotika långt senare i livet utvecklade jordnötsallergi.
Probiotika har prövats mot allergier på försökdjur. Man har bland annat konstaterat starkt hämmande effekt på utveckling av astma hos möss som får laktobaciller. Det görs även tester på människor. Redan för 15 år sedan behandlade finska forskare gravida kvinnor från familjer som var hårt belastade med allergier, med probiotika under graviditetens sista månader. De nyfödda bebisarna behandlades under ytterligare sex månader vilket visade sig halvera förekomsten av allergier.
En bra fungerande tarmflora är alltså en förutsättning för ett riktigt skydd mot en mängd olika allergier. Människor som inte får möjlighet att utveckla en bra tarmflora och ett bra immunförsvar blir ett lätt byte för allergier och kroniska sjukdomar. För att skapa en bra tarmflora med många goda bakterier som skyddar mot sjukdomar behöver vi äta växtfibrer. Idag äter många av oss dock industriellt framställd västerländsk mat som saknar de där fibrerna som de goda tarmbakterierna älskar.
Om du vill undvika framtida allergier kan det vara god idé att äta en fiberrik kost eller att tillsätta bra bakterier på annat sätt. Forskning visar att allergiska barn har lägre nivåer av de kortkedjiga fettsyrorna propionsyra, ättiksyra och smörsyra i sin tarm jämfört med icke-allergiska barn. Genom att tillsätta viktiga hälsobringande fibrer tycks till exempel nivån av dessa viktiga korta fettsyror i tarmen kunna öka.
Källor
Cao S et al The role of commensal bacteria in the regulation of sensitization to food allergens. FEBS Lett. 2014;588:4258-4266
Stefka AT et al Commensal bacteria protect against food allergen sensitization. Proc Natl Acad Sci USA. 2014;111:13145-13150
Yu J et al Allergy Asthma Immunol Res. 2010,2,199-205
Kalliomäki M et al Lancet 2003;361(9372):1869-1871
Strachan (Strachan DP (1989) Hay fever, hygiene, and household size. BMJ 299(6710):1259–1260)
Erika Isolauri & Seppo Salminen’s arbete
Böttcher MF et al Clin Exp Allergy 2000;30,1591
Det ser ut til at du er i Norge. Besøk vår norske nettside her www.supersynbiotics.no
